Det blev fredag igen och jag känner mig inte riktigt redo för helg. Jag njuter så av att vardagen är tillbaka att jag önskar att den stannade några dagar till. Men tids nog kommer den kännas långrandig så jag oroar mig inte. Jag funderar mycket på hur den här hösten kommer att se ut, hur blir det med jobb, kommer jag jobba hemma eller skall vi sakta återgå till kontoret? Jag känner så starkt att jag hittat mig själv i hemmaarbetet, jag vill inte sluta. Känner att tankar kring att fortsätta även efter att pandemin är över börjar gro i mig. Jag hoppas i alla fall få arbeta från mitt hemmakontor året ut. Det finns en oro i kroppen över att inte kunna planera framåt, att inte få ro att landa långsiktigt.
Än så länge är det högsommar, men om några dagar kan jag se i väderappen att temperaturerna faller långsamt. Även om jag njuter av att kunna krama ur det sista ur sommaren så lockar den nya tiden på mig. Det märks i mina sociala medier också att folk är på gränsen mellan säsongerna, flödet mörkar, färgerna mörkgul, orange och ockra tar sig in i bilderna och maten förändras. En gryta, en helgrillad kyckling med ris, torkade kryddor istället för färska. Svamp. Även mitt öga ändras och jag ser på min Pinterest att jag pinnat fler höstkänslor än tidigare. Vi tar en titt på hur jag önskar att början av nästa säsong skall se ut.
Jag känner ett så starkt behov av att vara utomhus mer, förr kom den känslan nästan bara på hösten, men nu börjar den sippra in i alla årstider. Jag längtar efter klä mig efter väder och gå långa promenader i alla slags väder. Är det att bli vuxen? Jag hoppas det håller i sig.
Kan vi stanna upp och prata lite kort om dessa loafers som Johanna Bradford sparat ner från Instagram. Jag har redan ett stort inköp på gång klädmässigt, så det blir inget av med dessa. Men jag drömmer om de burgundyfärgade.
Vårt kök är ganska litet, utan varken särskilt mycket förvaring eller arbetsyta. I nuläget längtar jag efter att kunna ta i ordentligt i köket, stora rätter, bad med massiva degar, yviga rörelser.Som jag nämnt tidigare så är sommaren inte alls en matlagningssäsong för mig. Under sommarmånaderna äter jag enkelt och gärna ute, samt plockar ihop tilltugg snarare än står och lagar hela rätter. Men så fort augusti slår upp dörren så kliver jag in och börjar planera långkok och bak. Nu pinnar jag stora ytor och tomrum och fantiserar fram smarta lösningar i vårt eget kök.
På tal om matlagning så såg jag på Elsas blogg att hon tror på kycklingens återkomst. Jag tror hon är något på spåret då jag också pinnat helgrillade kycklingar och googlar på hur jag får fram krispigt skinn trots gasugn utan övervärme. Den här rätten från Ina Garten är omöjlig att inte känna doften av. En bubblare som jag också tror på: Stinas Kyckling! Jag såg den i matbutiken igår och kände att den kan få gott få gästspela i höst. Om inte annat så för att återuppliva lite barndomsminnen.
Jag pinnar mängder av läshörnor, ser fram emot en höst med långa stunder i fåtöljen i sovrummet. Ben Pentreath har en läshörna att mörda för, tycker om prick varje detalj i bilden, mönstret på fåtöljen, mattornas placering, den underbara lite sneda tavlan. Älskar också hur den blå färgen plockas upp på små platser, så minutiöst planerat utan att se tillrättalagt ut.
En dutch oven har jag velat ha bra länge nu, men jag vill så gärna att den skall dyka upp second hand. Pappa hittade sin på en marknad i Frankrike som ung, vilket såklart hade varit den ultimata drömmen, men snart känner jag att jag ger upp och köper en nyproducerad. En blå eller grön tror jag.
Och vi avslutar med en bild som alltid ligger och gror i bakhuvudet. Min topp ett målbild i livet.
En dag sitter jag där.